Rossahald

Anitta Thusing28. november 2016

Jernmangel hos heste er meget sjælden, og derfor er tilskud med jern generelt ikke nødvendig. Hesten får som udgangspunkt alt det jern den har brug for igennem stråfoder og græs – og mere til. For meget jern ophobes i hestens milt og lever, og kan føre til en øget risiko for forfangenhed samt oprette en ubalance med andre vigtige mineraler. Derfor er det vigtigt at få analyseret dit stråfoder, og vælge krybbefoder/vitamin-mineral tilskud uden tilsat jern.

Der regnes normalt med, at hestens daglige foderration inkl. stråfoder, bør indeholde ca. 400 mg. jern (500 mg til heste i intens træning og 625 mg til lakterende hopper). Samme hests stråfoder ration indeholder i Danmark normalt ca. det dobbelte. Der skulle derfor ikke være fare for jernmangel under normale forhold, men blødninger og parasitbelastning kan medføre et øget behov for tilskud. Under normale forhold vil ekstra tilskud af jern ikke føre til højere blodprocent (hæmoglobinindhold).

Konkurrenceheste er afhængige af et stabilt blodbillede og en høj koncentration af hæmoglobin. Mange af disse heste får derfor et ekstra tilskud af jern, og det til trods for at jernmangel er en uhyre sjælden sygdom, da vores stråfoder indeholder rigelige mængder jern. Nedsat hæmoglobinproduktion skyldes oftest kroniske infektioner, mangel på spormineraler som kobber og zink eller mangel på B12 vitamin. Her vil længere tids tilskud af jern i bedste fald være virkningsløs, og i værste fald vil det gå ud over optagelsen af andre mineraler som f.eks. kobber.

For meget jern kan medføre at koncentrationen af zink i blod og lever går ned. Store doser af jerntilskud kan være skadelig særligt til unge føl, og undersøgelser har vist en direkte sammenhæng mellem hestes jernindtag og insulin niveauer.

Vær opmærksom på følgende symptomer:

• Afbleget eller mat pels, man og/eller hale som bliver rustfarvet
• Tilbagevendende sur stråle eller white line disease
• Hesten får ofte muk – også selvom der ikke er mudder
• Skrøbelige hove som knækker, eller generel dårlig hovkvalitet (på trods af rutinemæssig hovpleje og smedebesøg)
• Følsomme/sensitive hove som ellers ser sunde ud
• Intolerance overfor sukker (selvom hesten er testet negativ for insulinresistens)
• Kløende/skællende hud på trods af omega-3 tildeling og pelspleje
• Hesten spiser jord, træ og lignende selvom den har adgang til stråfoder
• Hesten lider af allergier eller svækket immunforsvar
• Hesten er svær at få i form og den bliver hurtig træt
• Hesten lider af uforklarlig laminitis, får mange hovbylder, har tynde såler eller lignende

Ovenstående er ofte relateret til en mineral ubalance. Oftest er dette fra overskydende jern, da det forårsager kobber- og zinkmangel, samt andre problemer i mineralbalancen. Overbelastning af jern er også en kendt årsag til inflammatoriske og immune problemer.

Kilde: PC Horse, Den store foderbog, EasyCare

Tävlingshästar som tränas upp på enbart grovfoder presterar minst lika bra som konventionellt upptränade hästar som fått kraftfoder. Det visar resultaten av det unika Unghästprojektet, ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och riksanläggningen Wången. Hästarna i projektet uppvisar dessutom inte de vanliga hälsoproblemen som kolik och beteendestörningar. Delar av resultatet publiceras nu i tidsskriften Animal.

I princip alla hästar som tävlar på hög nivå får stora mängder kraftfoder – något som hästen biologiskt sett inte är anpassad för. Man vet att detta bland annat kan leda till hälsoproblem. Nu kommer de första resultaten av forskningsstudien Unghästprojektet, som visar att det är möjligt att träna upp unga hästar till ett startmässigt skick enbart på grovfoder.

Bra tillväxt på grovfoder

Det vanliga är att tävlingshästar får minst 40 procent kraftfoder och hårdare träning än vad de fått i projektet, berättar Anna Jansson, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, som tillsammans med doktorand Sara Ringmark och professor Lars Roepstorff vid SLU, samt veterinär Ulf Hedenström och tränaren Roger Persson vid Wången arbetat med projektet.

– Utomlands skulle jag vilja säga att i princip alla prestationshästar får minst 50 procent kraftfoder. Nu har vi visat att hästarna har växt lika bra eller kanske till och med bättre än vad som tidigare dokumenterats på liknande hästar – när de fått enbart grovfoder. Grovfodret måste dock vara av riktigt hög kvalitet för att detta skall fungera till så här pass krävande hästar, säger Anna Jansson.

Hälsovinster för hästarna

Ett annat syfte med projektet är att undersöka hur olika träningsintensitet påverkar unga travhästars hälsa, rörelsemönster och prestation.

Förutom de goda resultaten i hästarnas tillväxt prestationsmål så pekar resultaten även på att det finns stora hälsovinster för hästarna med grovfodermetoden. Man har inte haft ett enda fall av kolik, korsförlamning eller någon häst som utvecklat beteendestörning, vilket rent statistiskt borde ha förekommit mot bakgrund av vad man vet om frekvensen hos hästar i träning.

Flera av de sexton vallacker som ingår i projektet har nu börjat tävla och placera sig. Resultaten av projektet så här långt visar alltså att det går att få hästar i startmässigt skick med enbart grovfoder. Hästarnas prestationer när det gäller premielopp, kvallopp och startfrekvens är hittills fullt jämförbara med snittet trots att de tränas lättare och att deras genetiska förutsättningar sannolikt är sämre än genomsnittet.

– För premieloppet hade vi till exempel 100 procent mot snittet på ca 75 procent, berättar Anna Jansson.
– Projektet pågår i ytterligare 3 månader och vi har mycket material kvar att bearbeta, bland annat när det gäller att tydligöra hur träningen utvecklat hästarna och påverkat hur hästarna rör sig. Målsättning är att vi skall kunna ge bättre rekommendationer som ger friskare hästar.

En första vetenskaplig artikel är nu accepterad i tidskriften Animal. Den handlar om hästarnas måluppfyllelse, tillväxt och hälsa från 1,5 till 2 år. 

Stadig flere hesteeiere blir interessert i å holde hest i moderne utegang. Det er imidlertid stor uvitenhet om hestenes evne til å tilpasse seg de klimavariasjonene vi har i vårt land, og spesielt er det mange som tror at utegangshester fryser om vinteren.

Hiltrud Strasser er en tysk veterinær som i dag anerkjennes i stadig større grad verden over. Her kommer en gjennomgang av deler av boken “Et sunt og naturlig hesteliv”. Mot slutten kommer synspunkter fra en annen anerkjent veterinær og forsker på hestefysiologi, Per Michanek (Sverige).